Från fritid till permanent boende – lots Åfjord
Om stugsamhällen ska lyckas i framtiden måste de attrahera unga vuxna som vill bo och arbeta där året runt. Detta kräver nya, spännande boendemiljöer som kan konkurrera med livet i staden. Åfjord kommun har startat ett innovativt projekt riktat mot unga vuxna under 28 år. Därför har kommunen utmanat SOURCE att komma med förslag på hur Åfjord kan utveckla ett attraktivt och framtidsinriktat bostadsområde för unga vuxna.
Från traditionella tomter till nya lösningar
Pilotprojektet startade i ett centrumområde som ursprungligen var avsett för tio enfamiljshus på stora tomter. Istället ville kommunen utforska nya sätt att leva: Tänk om vi utvecklade bostäder specifikt anpassade för unga vuxna – med lägre priser, större flexibilitet, gemenskap och närhet till lokala samhällen och arbete?
För att utveckla idéer i tidiga skeden organiserades en kreativ sprint i oktober 2024. Åfjord kommun, Åfjord Utvikling AS och professionella partners från SOURCE deltog. Genom platsbesök och grupparbete skapade deltagarna personas – med exempel på unga vuxna som skulle kunna bo i området – och använde dessa som grund för att utforma nya bostadskoncept. Resultatet blev tre olika, men kompletterande, tillvägagångssätt för hur Åfjord kan skapa attraktiva boendemiljöer för unga vuxna.
Om Åfjord kommun
Åfjord kommun ligger vid kanten av Fosenhalvön i Trøndelag och har 4 350 invånare och cirka 2 100 stugor. Kommunen har en stark kustkultur där naturresurser utgör grunden för viktiga näringar som fiske, vattenbruk, men även jordbruk och byggnation. Idag fokuserar Åfjord på att utveckla nya näringar inom fisk och skaldjur, turism och förnybar energi.
Koncept 1 – Gemenskapsorienterad boendemiljö
Konceptet bygger på frågan: Vad krävs för att unga vuxna faktiskt ska vilja bo här? En central idé är att involvera målgruppen i utvecklingsprocessen för att säkerställa att lösningen möter verkliga behov.
Vidare föreslås att bostäder och gemensamma funktioner samlas för att bättre utnyttja området och stärka gemenskapskänslan, samt för att bryta med den klassiska bostadsområdesdesignen. Området kommer att ha ett tydligt "hjärta" – ett växthus eller vinterträdgård – som kommer att fungera som en naturlig samlingspunkt. Sådana gemensamma utrymmen skapar mötesplatser året runt och underlättar små samarbetsprojekt, som att odla grönsaker eller bygga något tillsammans.
Konceptet betonar också flexibilitet och kostnadskontroll. Bostäderna kan byggas ut allt eftersom behoven förändras, och gemensamma lösningar som förråd och carportar delas mellan de boende. Resultatet blir en gemenskapsorienterad boendemiljö där både organisation och design främjar samarbete, välbefinnande och social tillhörighet.
Koncept 2 – Flyttbar cirkel och flexibelt boende
Detta koncept utmanar själva strukturen i bostads- och fastighetssystemet. Idén om en ”flyttcirkel” handlar om att ge unga vuxna möjlighet att etablera sig i enkla, prisvärda bostäder – och senare flytta vidare till större enheter i samma område när deras livssituation förändras.
Ett annat förslag är att alla bostäder ska byggas med en fast kärna – kök och badrum – som enkelt kan byggas ut och byggas på över tid. På så sätt kan bostaden följa den boende genom olika livsfaser och behov.
Delningslösningar och samanvändning är centralt. Resurser som elsparkcyklar, växthus och gemensamma utrymmen kan delas mellan invånare, och näringslivet kan involveras genom finansiering eller samarbete. Företag som vill attrahera unga medarbetare kan bidra till sådana bostadsprojekt och samtidigt säkra en attraktiv arbetskraft. Konceptet pekar således på ett ömsesidigt samarbete mellan kommunen och näringslivet – där båda parter stärker varandra genom ett mer flexibelt och hållbart bostadserbjudande.
Koncept 3 – Inkluderande och deltagande samhälle
Detta koncept bygger på behovet av att förstå varför många unga vuxna väljer staden framför landsbygden. Svaret ligger delvis i hur man bygger tillhörighet och gemenskap. Därför föreslås det att man utvecklar ett holistiskt "ekosystem" kring projektet, där kommunen, näringslivet och lokalsamhällena aktivt deltar i utvecklingen.
Ett konkret förslag är att annonsera bostäder som kan byggas till ett överkomligt pris – till exempel runt 1,8 miljoner kronor – och bjuda in unga att vara medskapare av sin egen livsmiljö.
Bostäderna är utformade som små, prisvärda och flexibla enheter med låga driftskostnader, kompletterade av gemensamma utrymmen och delade resurser. Delade arbetsytor för unga som arbetar digitalt kan bidra till att knyta samman de boende närmare varandra.
Kort sagt handlar konceptet om att skapa ett inkluderande och deltagande lokalsamhälle, där både processen och resultatet bygger på brett engagemang, medskapande och lokal stolthet.
Sammanfattning
Även om koncepten presenterade olika lösningar, pekar de i samma riktning. Vi sammanför några viktiga gemensamma nämnare mellan koncepten:
Gemenskap och mötesplatser: Sociala arenor och gemensamma funktioner skapar tillhörighet och välbefinnande
Flexibilitet: Boendet bör kunna anpassas till olika livsfaser och ekonomiska begränsningar.
Delningsekonomi: Delade lösningar minskar kostnader och stärker hållbarheten
Kopplingar till näringslivet: Lokala företag kan bidra till utveckling och finansiering av nya bostadsmodeller
Engagemang: Unga vuxna måste involveras i den tidiga planeringsfasen för att säkerställa relevanta lösningar
Nytt ramverk: Kommunen ska utmana traditionella boendeformer och vara en drivkraft för offentlig-privat samverkan mellan kommunen, näringslivet och resten av lokalsamhället.
Pilotprojektet – vidare arbete
Hör från Åfjord Utvikling hur projektet har utvecklats.