Var kan vi bygga för att ta mest hänsyn till naturen?
Visste du att stugbyggnation står för ungefär en fjärdedel av den planerade förstörelsen av naturområden i Norge? Samtidigt ligger stora delar av markreservatet i intakt natur – och när vi bygger där förlorar vi oersättliga naturvärden.
Men tänk om vi kunde vända detta? Tänk om stugbyggnation kunde bidra till att förbättra naturen – inte försämra den?
Begrepp relaterade till miljöhänsyn
-
Områden som har blivit kraftigt förändrade eller skadade av mänsklig aktivitet och har lågt ekologiskt värde.
-
Översikt över naturens tillstånd och utveckling i ett område, inklusive markanvändning och naturresurser.
-
Aktiva åtgärder för att återställa eller förbättra skadade ekosystem.
-
Ny utveckling sker utan att den totala naturytan minskar, ofta genom återanvändning av redan drabbade områden.
Användning av "gråzoner"
En lösning är att bygga där naturen redan är skadad – så kallade gråzoner . Det är områden med lågt ekologiskt värde, till exempel:
Nedlagda deponier eller soptippar
Gamla industriområden
Restområden längs vägar eller järnvägar
Outnyttjade kommersiella fastigheter
Genom att bebygga sådana områden, i kombination med restaureringsåtgärder, kan vi skapa attraktiva fritidshusområden som ger mer naturlig mångfald än tidigare.
Åtgärdshierarkin – vägen till miljövänligt byggande
För att säkerställa att utvecklingen resulterar i minsta möjliga förlust av natur – och helst en förbättring – kan vi följa åtgärdshierarkin:
Undvik skador på naturen där det är möjligt
Begränsa oundvikliga ingripanden
Återställ områden som är skadade
Ersätta för förluster där återställning inte är möjlig
De tre första stegen är avgörande för att uppnå naturpositiva resultat.
Varför återställa naturen?
Restaurering innebär att aktivt förbättra ett ekosystems tillstånd. Målet är att stärka naturens förmåga att leverera naturliga varor – allt från rent vatten till fantastiska naturupplevelser.
Exempel på restaureringsåtgärder:
Stängda diken i kärret
Ta bort gamla byggvägar
Plantera inhemska träd och buskar
Återställa naturligt vattenflöde
Restaurering kan aldrig ersätta orörd natur, men det kan göra stor skillnad i områden som redan är drabbade.
-
Blumentrath, S., Simensen, T. & Nowell, M. 2022. Kartläggning av markreserver för fritidshus i Norge. NINA-rapport 2171. Norska instituttet för naturforskning.
Farstad, M., & Rye, JF (2013). Fritidshusägare, lokalbefolkning och deras perspektiv på landsbygdsutveckling. Journal of Rural Studies, 30, 41-51.
Gundersen, V. & Singsaas, M. 2020. Hantering av hänsynsfull trafik i vildrenområden. Tidskrift Utmark (peer-reviewed, publicerad mars 2021).
Gundersen, V. & S. Rybråten. 2022. Olika uppfattningar och spänningar bland turister och lokalbefolkning gällande en nationalparkregion i Norge. Journal of Rural Studies 94, 477–487. https://doi.org/10.1016/j.jrurstud.2022.07.017
Gundersen, V., Singsaas, M., Grønn, JF, Köhler, B. & T. Simensen. 2023. Tradition och destination - en studie av fritidshus, trafik och framtidsvisioner på Hardangerviddaplatån. NINA Specialnummer 83. Norsk institutt for naturforskning. https://hdl.handle.net/11250/3077502
Holsen, T., 2022. Principer och traditioner för fysisk planering vid planering av tätbefolkade rekreationsområden. Kart og Plan 115, 29-64.
Landa-Mata, I., Dybedal, P., Gundersen, V., Knapskog, M., Gundersen, F., Haukeland, JV, Stokke, KB, Stange, E. & GR Pettersen. 2024. Bara på besök? Metoder för att integrera besökshantering i planeringsarbetet. TØI rapport: 2018/2024: 148p. ISBN 978-82-480-2132-2.
Langdalen, E. (1980). Semesterbostäder i Norge – ett kontroversiellt planproblem. Norsk Geografisk Tidsskrift – Norsk Geografisk Tidskrift, 34, 139–144. doi: 10.1080/00291958008552059
Lyngstad, A., Simensen, T. & Kyrkjeeide, MO 2023. Naturredovisning för en stugby. Otrosåsen vid Hovden i Bykle kommun. NINA Rapport 2354. Norsk institutt for naturforskning.
Overvåg, K., & Berg, NG (2011). Fritidshus, landsbygd och omtvistade utrymmen i Östra Norge. Tourism Geographies, 13(3), 417-442.
Singsaas, M., Grønn, JF & V. Gundersen. 2024. Besökshantering i fritidskommuner – Spänningar mellan tradition och destination. Kartor och planer 117 (1): 139–156. DOI: https://doi.org/10.18261/kp.117.1.8
Skjeggedal, T., Flemsaeter, F., & Gundersen, V. (2021). Markanvändningsplanering i omtvistade fjällområden: motstridiga intressen och gemensamma arenor. Journal of Environmental Planning and Management, 64(7), 1133-1155. https://doi.org/10.1080/09640568.2020.1812379
Slätmo, E., Ormstrup Vestergård, L., Lidmo, J., & Turunen, E. (2019). Flöden mellan stad och landsbygd från säsongsturism och fritidshus: Planeringsutmaningar och strategier i Norden.
Slätmo, E., Vestergård, LO, & Lidmo, J. (2020). Kompakta städer utlöser hög användning av fritidshus i Norden.
Statistiska centralbyrån 2023. https://www.ssb.no/bygg-bolig-og-eiendom/faktaside/hytter-og-ferieboliger
Hur man kommer igång med arbetet
Kartlägg grå områden
Skapa en översikt över områden i kommunen som har förändrats eller försämrats kraftigt, och bedöm potentialen för utveckling och restaurering.
Titta på gamla industriområden, masstak, restområden och andra oanvända ytor.
Granska planerna
Kontrollera om planerad stugbyggnation kan flyttas till gråzoner eller förtätas befintliga fält.
Dokumentera naturvärden före byggnation
Genomföra fältundersökningar för att kartlägga arter, livsmiljöer och ekologiska tillstånd i och runt området.
Planera för naturhänsyn under byggskedet
Minska markarbeten, bevara vegetation och upprätthåll naturliga dräneringssystem.
Involvera yrkesverksamma tidigt och överväg kurser och utbildning för entreprenörer.
Tänk landskap, inte bara tomrum
Prioritera utveckling där infrastruktur redan finns och undvik de mest sårbara områdena.
Fördelar för kommuner och företag
Att bygga vidare på gråzoner och kombinera detta med restaurering kan:
Minska markanvändningskonflikter
Bevara biologisk mångfald
Skapa attraktiva områden med högt upplevelsevärde
Ge en konkurrensfördel på en marknad med ökande krav på hållbarhet