Den här modulen visar hur man skapar en enkel men robust analys av naturvärden, risker och infrastruktur med hjälp av kartdata och platsbesiktning. Resultatet är en skiss i flera lager och en kort slutsats som vägleder bevarandezoner, gröna/blå korridorer och minimala ingripanden.

Mål

  • Etablera en verifierbar grund för val/undantag: naturvärden, risk och infrastruktur.

  • Identifiera befintliga ekosystemtjänster som kan bevaras/förbättras.

  • Förtydliga de minst nödvändiga insatserna och möjligheter till gemensamma lösningar.

  • Skriv en koncis slutsats som kan användas i beslutsfattandet (kör/justera/nej).

Vad som ska kartläggas

  • Vatten och jordmån: vattendrag (öppna/dolda), naturliga fördjupningar, avrinningsriktning, grundvatten/läckage, myr/våtmark, jordmånstyp/permeabilitet.

  • Terräng och klimat: lutning, mikroterräng, sol/vind, snödrivor/laviner.

  • Vegetation och livsmiljö: träd/kantzoner, livsmiljöer, korridorer för vilda djur, potentiella livsmiljöer.

  • Befintliga tjänster: kollagring (skog/mosse), infiltration/rening, pollinering, rekreation.

  • Infrastruktur och insatser: tillgång, vatten/energi, tidigare utvinning/planering (gråzoner), kulturmiljö.

  • Sårbarhet och risk: översvämningar/dagvatten, erosion, jordskred, artförekomster/problemområden.

Arbetsmetod

  1. Desktop: ladda ner kartlager (NiN, Artskart, Naturbase, Vann-Nett, kommunkartor) + ortofoto/historia.

  2. Inspektion: gå längs "vattenstigen", markera mikroterräng, fuktzoner, gångstigar/korridorer; fotologg med position.

  3. Skiss över lager (A3): vatten, vegetation/biotoper, terräng/jord, infrastruktur/tillgång, risk.

  4. Tolkning + undantag: peka ut bevarandezoner, gröna/blå korridorer, gråzoner för eventuell förtätning.

  5. Kort slutsats: 1–2 sidor med resultat och rekommendationer (inklusive osäkerheter/ytterligare behov).

Användbara databaser (norska)

  • Naturen i Norge (NiN) är samhällets gemensamma verktygslåda för att beskriva naturen på ett jämförbart sätt. Ett gemensamt konceptuellt ramverk för naturlig variation i alla skalor som kan anpassas för många ändamål.

  • Artkartor visar observationer av arter i naturen, inklusive hotade och främmande arter. Användbara för att ta reda på om det finns sårbara arter på eller nära fastigheten.

  • I Naturbase hittar du kartlagd information om natur och friluftsliv samt naturens användning för olika ändamål . Här hittar du kartor över skyddade områden, livsmiljöer, friluftsområden och kulturmiljöer. Användbart för att kontrollera om tomten ligger i eller nära skyddad natur eller viktiga naturområden.

  • Vann-Nett visar vattenkvalitet, vattendrag, åtgärder i vattenområden. Användbart för att kontrollera om tomten ligger vid vatten eller i ett avrinningsområde.

Goda exempel

Broparken, Vallastaden – grön-blå struktur som kartläggningsresultat

Vad visar fallet?

Att etablera en sammanhängande grön-blå struktur på områdesnivå, där grönområden, vattenhantering och rekreationszoner planeras som ett system. Projektet illustrerar att korridorer och kantzoner tydliggörs tidigt som en vägledande premiss för vidare utveckling.

Broparken exemplifierar skalmedveten kartläggning: När man inkluderar korridorer (vatten, djurliv, trafik) och skyddszoner på fältnivå blir det enklare att välja bort och placera teknik/förtätning på gråzoner. Detta är kärnan i modul 2:s leverans (lagerskiss + slutsats).

Vad kan överföras till fritidshusfält?

  • Kartlägg och rita gröna/blå korridorer tidigt; koppla samman tomter med dessa istället för att dela upp dem.

  • Använd metoden "lager för lager" (vatten, vegetation/biotoper, terräng/jord, infrastruktur, risk) för att definiera skyddszoner och minsta möjliga ingripanden.

  • Placera vägar/ledningar och gemensamma funktioner i eller nära störda/tekniska ytor (grå områden), inte i intakta naturområden.

White Arkitekter AB

Översvämningsdammen vid Exercisefältet – kartläggning som leder till öppet förfall

Vad visar fallet?

Ett grannskapsprojekt där kartläggning av vattendrag och nederbördsmönster ledde till en öppen dagvattenlösning (uppdämningsdamm och bevuxna kanaler) i grönområden, istället för rör/kulvertar. Lösningen samlar upp, renar och fördröjer avrinning – samtidigt som den ger en god boendekvalitet.

Fallet visar värdet av skiktad kartläggning (vatten, terräng, vegetation, risk) före projektering: När vattnets naturliga lopp ritas in på situationsplanen blir det tydligt var öppna åtgärder bör placeras – och vilka områden som bör avskärmas.

Vad kan överföras till fritidshusfält?

  • Börja med "vattenlagret": rita dagens avrinning, sänkor och eventuella översvämningszoner - innan du drar ut väg-/vattenförsörjningsvägar.

  • Överväg en öppen kedja (takavrinning → regnbäddar/vegetationsdiken → liten uppsamlingsdamm i gemensamt grönområde).

  • Kombinera med kantvegetation av inhemska arter för filtrering och erosionskontroll; upprätta arbets- och buffertzoner längs vattendrag.

White Arkitekter AB

Frågor som bör diskuteras i projektet

  • Vattendrag: Vart rinner vattnet vid kraftigt regn idag – och vart kommer det att rinna i projektet?

  • Sårbara områden: Vilka zoner får inte vidröras (kärr/våtmark, kantzoner, branta partier, lavinvägar)?

  • Habitat: Vilka strukturer (trädrader, död ved, stenhögar) ger störst miljöfördelar om de bevaras?

  • Insatser och logistik: Vilken är den minsta nödvändiga insatsen för tillgång/vatten/energi – kan något sammanföras som en gemensam lösning?

  • Gråzoner: Finns det störda områden som kan stödja förtätning/tekniska installationer istället för nya ingrepp?

  • Osäkerhet: Vilka fynd behöver verifieras (säsong, kompletterande teman, översvämningssimulering, snö/drivor)?

  • Beslut: Vilka delar av platsen är olämpliga för ingrepp – vad föreslår vi att återställa eller avsätta som buffert?

Förslag till rollfördelning

SME (utvecklare/entreprenör)

  • Fältkartläggning + fotologg (positionerade bilder).

  • Skiktad situationsplan (A3) med vatten/vegetation/terräng/infrastruktur/risk.

  • Förslag på skyddszoner, gröna/blå korridorer och möjliga åtgärder på gråzoner.

Kommun/förvaltning

  • Kartunderlag (hänsynszoner, översvämningar/skred, habitattyper), planstatus och dokumentationskrav.

  • Feedback om undantag (där byggnation inte bör ske) och behov av professionell verifiering.

Ämnesexperter (biolog/hydrolog/landskapsarkitekt)

  • Verifiering av kritiska fynd (kärr/våtmark, översvämningsvägar, arter).

  • Princip sex för NBL-grepp (A3) och tidig drift-/underhållsimpuls (anläggningsvård, erosionskontroll).