Detta är den sista modulen i serien Naturbaserade lösningar. Här kommer du att omsätta resultat från kartläggning och tillståndsbedömning till ett konkret åtgärdspaket med naturbaserade lösningar. Du prioriterar enligt åtgärdshierarkin (undvika–minska–återställa/förbättra), gör nödvändiga avsteg och fyller i åtgärdskortet, Go/No-Go-checklistan och en enkel förvaltningsplan för anläggningsdrift.
SÄTT IN CHECKLISTA
EXEMPEL
Topografisk anpassning (inbyggd mikroterräng, minimal massrörelse).
Mark/fundament (prioritera punkt-/skruvfundament där det är möjligt).
Takdränering (direkt vatten från tak via regnbäddar/diken med vegetation – undvik snabb överbelastning).
Naturintegrering (bevara kantzoner, inhemska arter, livsmiljöer).
Träd/skugga/mikroklimat (komfort, energi, erosionsskydd).
Diffusionsåpenhet/isolering/material (fukttåliga, underhållsvänliga detaljer).
Gles dagvattenhantering (öppna lösningar före rör/kulvertar).
Beslutsregel: Åtgärderna måste svara på villkoret : Intakt → mycket försiktig/ingen; Bearbetad → gräns + återställ; Degraderad → återställ först + samla in nya funktioner här.
Orangeriet, Fugelsta
Vad visar fallet?
Småskaliga naturmaterial och noggrannhet i detaljerna; ett bra exempel på diffusionsöppna konstruktioner och robusta detaljer.
Detta exempel betonar att material- och detaljval är en del av NBL-paketet (fuktbalans, underhåll, inomhusklimat).
Vad kan överföras?
Välj diffusionsöppna lager (trä/träfiber/lera) och kontrollera fukten med andningsventiler istället för en tät barriär.
Prioritera överhäng och taköverhäng; rikta takvatten till öppna lösningar (regnbäddar/nicher).
Goda exempel
Tinnerö Entrébyggnad & insektshotell (Linköping)
Vad visar fallet?
Integrering av byggnader och biologisk mångfald: små volymer, naturliga material och åtgärder för insekter/arter i direkt anslutning till byggnaden.
Fallet visar hur naturintegration blir ett explicit designkrav – inte bara en sista touch.
Vad kan överföras till fritidshusfält?
Avsätt kantzoner och etablera små livsmiljöer (död ved, insektshotell, blomsterängar) vid gemensamma evenemang.
Koppla åtgärder till drift/underhåll (strategiplan för etablering och uppföljning).
Frågor som bör diskuteras/belysas i projektet
Plats: Är åtgärderna placerade där vattnet och terrängen "vill" att de ska vara placerade? (öppen kedja före väg/VA).
Ingripande: Kan grundläggning/vägar göras reversibla och med minimal massrörelse?
Biologisk mångfald: Vilka åtgärder för naturintegration ingår som operativa skyldigheter (underhåll, inspektion)?
Material/fukt: Är klimatväggarna diffusionsöppna och detaljerna fuktbeständiga?
Dagvatten: Hur hanteras takavrinning (torv/gipsskivor – konsekvenser) och var hamnar vattnet?
Gråzoner: Är tekniska funktioner (parkering/energi/VA) koncentrerade till störda områden?
Skala: Fungerar måtten på rätt nivå (tomt/delområde/fält/landskap)?
Förslag till rollfördelning (med leveranser)
SME (utvecklare/entreprenör)
Åtgärdskort per åtgärd (syfte, plats, "gör detta", skötsel, drift/underhåll, koppling till ekosystemtjänster).
Fasplan (anläggning → anläggningsunderhåll → drift) inklusive säsong/tillträde.
Checklista för godkänt/icke godkänt ifylld innan byggstart.
Kommun/förvaltning
Krav/vägledning för korridorer, hänsynszoner och mätning/övervakning, samt godkännande av undantag.
Förväntad dokumentation av dagvatten- och naturintegration i ansökningar.
Ämnesexperter (biolog/hydrolog/landskapsarkitekt/byggnadsfysiker)
Principskisser för öppen vattenväg och topografisk anpassning; dimensionering/risk.
Granskning av fukt/diffusion och materialval; detaljering av takavvattning/takläggning.
Frågor att ställa och arbeta med i projektet
Kan byggnadens yta och storlek minskas för att minimera intrång och resursanvändning?
Är det möjligt att välja en flexibel och flyttbar byggnadslösning, som kan demonteras utan att lämna några bestående spår?
Är åtgärden reversibel – kan den tas bort eller upphävas utan bestående skada på naturen?
Kan man undvika en gjuten platta på marken, och istället använda punktfundament, skruvfundament eller pålar?
Kan byggnaden ha gröna tak eller väggar med inhemska växter som förstärker naturvärdena?
Är det möjligt att använda obehandlat, naturligt trä eller miljöcertifierade material utan skadliga ämnen?
Kan man undvika plast och kompositmaterial på utsidan, som bidrar till mikroplaster i naturen?
Är det möjligt att isolera med naturmaterial som linne, hampa, träfiber eller cellulosa?
Kan garage och uthus undvikas – och istället lösas med gemensamma lösningar utanför naturzoner?
Kan man undvika sprängningar och större terrängingrepp genom att överväga alternativa platser eller byggmetoder?
Är det möjligt att placera byggnader och infrastruktur i linje med naturliga terränglinjer och vegetationsbälten?
Kan träd, buskar och kantvegetation runt byggområdet skonas och bevaras?
Kan man bara använda inhemska växtarter och undvika främmande arter vid plantering och återvegetering?
Kan man göra så lite terrängarbete som möjligt, och hellre bygga i linje med naturens mikroterräng?
Är de byggmaterial ni väljer utsläppssnåla, biologiskt nedbrytbara eller en del av cirkulära lösningar?
Har ni kartlagt vilda djurs rörelser och undviker ni att skapa hinder för vilt, betande djur eller smådjur?
Kan ni underlätta gemensam användning och delning av funktioner som uteplatser, bastu, förråd och kök?
Är takvattnet planerat så att det rinner ner i regnbäddar eller naturlig vegetation, istället för i rör?
Kan vatten- och avloppslösningar lösas enkelt, med minimal grävning – till exempel med biologiska toaletter och gråvattenfiltrering?
Kan man undvika dikning och dränering av myrmarker och våtmarker, som har viktiga kol- och vattenfunktioner?
Undviks låga berg eller alpina områden som byggarbetsplatser på grund av låg motståndskraft och återhämtningsförmåga?
Är områden avsatta för naturlig återetablering och fri utveckling av naturen?
Är vandringsleder och tillfartsvägar anpassade till terrängen, med mjuka kurvor snarare än raka linjer och massrörelser?
Om en väg är nödvändig – kan bredden och antalet körfält minimeras?
Kan byggnaden vara låg och liten – både av hänsyn till naturen och av visuell påverkan?
Kan energilösningar och avfallslösningar organiseras som gemensamma initiativ – såsom solceller, kompost eller återvinningsstationer?
Har en skötselplan skapats för området så att naturen kan återvända efter byggfasen?
Kan byggarbeten skjutas upp till vintern för att undvika markpackning och skador på vegetation?
Har du kartlagt snö- och lavinförhållanden och övervägt en plats som inte stör naturlig snödrift?
Är åtgärder per tomt begränsade – så att utbyggnader med terrasser, bodar och annex inte gradvis försvagar naturen?
Kan vägdiken och tillhörande områden restaureras och återställas till sitt naturliga tillstånd?