Detta är den sista modulen i serien Naturbaserade lösningar. Här kommer du att omsätta resultat från kartläggning och tillståndsbedömning till ett konkret åtgärdspaket med naturbaserade lösningar. Du prioriterar enligt åtgärdshierarkin (undvika–minska–återställa/förbättra), gör nödvändiga avsteg och fyller i åtgärdskortet, Go/No-Go-checklistan och en enkel förvaltningsplan för anläggningsdrift.

SÄTT IN CHECKLISTA

EXEMPEL

  • Topografisk anpassning (inbyggd mikroterräng, minimal massrörelse).

  • Mark/fundament (prioritera punkt-/skruvfundament där det är möjligt).

  • Takdränering (direkt vatten från tak via regnbäddar/diken med vegetation – undvik snabb överbelastning).

  • Naturintegrering (bevara kantzoner, inhemska arter, livsmiljöer).

  • Träd/skugga/mikroklimat (komfort, energi, erosionsskydd).

  • Diffusionsåpenhet/isolering/material (fukttåliga, underhållsvänliga detaljer).

  • Gles dagvattenhantering (öppna lösningar före rör/kulvertar).

Beslutsregel: Åtgärderna måste svara på villkoret : Intakt → mycket försiktig/ingen; Bearbetad → gräns + återställ; Degraderad → återställ först + samla in nya funktioner här.

Orangeriet, Fugelsta


Vad visar fallet?

Småskaliga naturmaterial och noggrannhet i detaljerna; ett bra exempel på diffusionsöppna konstruktioner och robusta detaljer.

Detta exempel betonar att material- och detaljval är en del av NBL-paketet (fuktbalans, underhåll, inomhusklimat).


Vad kan överföras?

  • Välj diffusionsöppna lager (trä/träfiber/lera) och kontrollera fukten med andningsventiler istället för en tät barriär.

  • Prioritera överhäng och taköverhäng; rikta takvatten till öppna lösningar (regnbäddar/nicher).

Kärnarkitektur

Goda exempel

Tinnerö Entrébyggnad & insektshotell (Linköping)


Vad visar fallet?

Integrering av byggnader och biologisk mångfald: små volymer, naturliga material och åtgärder för insekter/arter i direkt anslutning till byggnaden.

Fallet visar hur naturintegration blir ett explicit designkrav – inte bara en sista touch.

Vad kan överföras till fritidshusfält?

  • Avsätt kantzoner och etablera små livsmiljöer (död ved, insektshotell, blomsterängar) vid gemensamma evenemang.

  • Koppla åtgärder till drift/underhåll (strategiplan för etablering och uppföljning).

White Arkitekter AB

Frågor som bör diskuteras/belysas i projektet

  • Plats: Är åtgärderna placerade där vattnet och terrängen "vill" att de ska vara placerade? (öppen kedja före väg/VA).

  • Ingripande: Kan grundläggning/vägar göras reversibla och med minimal massrörelse?

  • Biologisk mångfald: Vilka åtgärder för naturintegration ingår som operativa skyldigheter (underhåll, inspektion)?

  • Material/fukt: Är klimatväggarna diffusionsöppna och detaljerna fuktbeständiga?

  • Dagvatten: Hur hanteras takavrinning (torv/gipsskivor – konsekvenser) och var hamnar vattnet?

  • Gråzoner: Är tekniska funktioner (parkering/energi/VA) koncentrerade till störda områden?

  • Skala: Fungerar måtten på rätt nivå (tomt/delområde/fält/landskap)?

Förslag till rollfördelning (med leveranser)

SME (utvecklare/entreprenör)

  • Åtgärdskort per åtgärd (syfte, plats, "gör detta", skötsel, drift/underhåll, koppling till ekosystemtjänster).

  • Fasplan (anläggning → anläggningsunderhåll → drift) inklusive säsong/tillträde.

  • Checklista för godkänt/icke godkänt ifylld innan byggstart.

Kommun/förvaltning

  • Krav/vägledning för korridorer, hänsynszoner och mätning/övervakning, samt godkännande av undantag.

  • Förväntad dokumentation av dagvatten- och naturintegration i ansökningar.

Ämnesexperter (biolog/hydrolog/landskapsarkitekt/byggnadsfysiker)

  • Principskisser för öppen vattenväg och topografisk anpassning; dimensionering/risk.

  • Granskning av fukt/diffusion och materialval; detaljering av takavvattning/takläggning.

Frågor att ställa och arbeta med i projektet

  • Kan byggnadens yta och storlek minskas för att minimera intrång och resursanvändning?

  • Är det möjligt att välja en flexibel och flyttbar byggnadslösning, som kan demonteras utan att lämna några bestående spår?

  • Är åtgärden reversibel – kan den tas bort eller upphävas utan bestående skada på naturen?

  • Kan man undvika en gjuten platta på marken, och istället använda punktfundament, skruvfundament eller pålar?

  • Kan byggnaden ha gröna tak eller väggar med inhemska växter som förstärker naturvärdena?

  • Är det möjligt att använda obehandlat, naturligt trä eller miljöcertifierade material utan skadliga ämnen?

  • Kan man undvika plast och kompositmaterial på utsidan, som bidrar till mikroplaster i naturen?

  • Är det möjligt att isolera med naturmaterial som linne, hampa, träfiber eller cellulosa?

  • Kan garage och uthus undvikas – och istället lösas med gemensamma lösningar utanför naturzoner?

  • Kan man undvika sprängningar och större terrängingrepp genom att överväga alternativa platser eller byggmetoder?

  • Är det möjligt att placera byggnader och infrastruktur i linje med naturliga terränglinjer och vegetationsbälten?

  • Kan träd, buskar och kantvegetation runt byggområdet skonas och bevaras?

  • Kan man bara använda inhemska växtarter och undvika främmande arter vid plantering och återvegetering?

  • Kan man göra så lite terrängarbete som möjligt, och hellre bygga i linje med naturens mikroterräng?

  • Är de byggmaterial ni väljer utsläppssnåla, biologiskt nedbrytbara eller en del av cirkulära lösningar?

  • Har ni kartlagt vilda djurs rörelser och undviker ni att skapa hinder för vilt, betande djur eller smådjur?

  • Kan ni underlätta gemensam användning och delning av funktioner som uteplatser, bastu, förråd och kök?

  • Är takvattnet planerat så att det rinner ner i regnbäddar eller naturlig vegetation, istället för i rör?

  • Kan vatten- och avloppslösningar lösas enkelt, med minimal grävning – till exempel med biologiska toaletter och gråvattenfiltrering?

  • Kan man undvika dikning och dränering av myrmarker och våtmarker, som har viktiga kol- och vattenfunktioner?

  • Undviks låga berg eller alpina områden som byggarbetsplatser på grund av låg motståndskraft och återhämtningsförmåga?

  • Är områden avsatta för naturlig återetablering och fri utveckling av naturen?

  • Är vandringsleder och tillfartsvägar anpassade till terrängen, med mjuka kurvor snarare än raka linjer och massrörelser?

  • Om en väg är nödvändig – kan bredden och antalet körfält minimeras?

  • Kan byggnaden vara låg och liten – både av hänsyn till naturen och av visuell påverkan?

  • Kan energilösningar och avfallslösningar organiseras som gemensamma initiativ – såsom solceller, kompost eller återvinningsstationer?

  • Har en skötselplan skapats för området så att naturen kan återvända efter byggfasen?

  • Kan byggarbeten skjutas upp till vintern för att undvika markpackning och skador på vegetation?

  • Har du kartlagt snö- och lavinförhållanden och övervägt en plats som inte stör naturlig snödrift?

  • Är åtgärder per tomt begränsade – så att utbyggnader med terrasser, bodar och annex inte gradvis försvagar naturen?

  • Kan vägdiken och tillhörande områden restaureras och återställas till sitt naturliga tillstånd?

RADERA